moirra.blogg.se

Sitter i stugan och summerar 2016. Det har varit ett jobbigt år så jag hoppas att 2017 blir bättre. 

I december förra året så gick jag hem med diagnosen utmattningssyndrom. Sviterna efter ett par år i stress.

det var flera olika orsaker att jag hamnade där tillslut. 

Jobbet är en orsak, det har varit väldigt mycket att göra under några år. Arbetstiden har liksom inte räckt till så jag har sprungit allt fortare o fortare. Sen så hjälper det inte att jag är en perfektionist och måste göra allt perfekt. 

Det här året har jag fått lära mig "good enough" hoppas bara att jag kan hålla det så.

Sen så behöver jag inte ta ansvar för allt o alla. Den enda jag måste ta ansvar över är mig själv! För engångsskull så måste jag ta hand om mig själv. Visa mig själv lite respekt.

 

Utöver jobbet så har några i min absoluta närhet haft det jobbigt omkring sig som också har påverkat mig. Får hoppas att nästa år blir ett år där alla får vara friska och få framtidstro igen.

Det är och har varit oroligt ett tag nu på många plan men nu kan det bara bli bättre. 

 

Men nu har det gått ett år och jag är på väg tillbaka. Jobbar heltid och det fungerar bra. Det enda kruxet är tröttheten och att jag har svårt att somna på kvällarna.

Jag tycker aldrig att jag är pigg. Oavsett hur mycket jag sover. 

Min terapeut hyllar att jag kan sova (när jag väl somnat iallafall) han skulle vara väldigt orolig om jag inte sov alls.

 

Idag började jag min #runstreak 😄 Tänkte jag skulle vara lite udda och påbörja mitt nya liv o leverne innan det nya året. Så jag ser det inte som ett nyårslöfte. 

Jag har inte sprungit på över en månad så det känns som jag måste börja om men jag har mitt mål och förhoppningsvis har jag nått dit i augusti. 😄

Så idag blev det 2,5 km ungefär samt några styrkeövningar för bålen.